Innehållssidan Uppdateringar Anslagstavlan Sikås
Sikås By
Höstresa runt Sikås by 2008.
Filmat med en kompakt kamera utan zoom, så kvaliten är väl inte den bästa.
Men det kanske kan var intressant för vissa hur i stort sett byn såg ut vid denna tidpunkt.
Filmen är cirka 1 timme och 10 minuter......
Det tar sin lilla tid att ladda ner filmen.....
Mycket har åndrats i dag 2023
Bilden hämtad från Sikåsboken (sid 16)
Sikås - en by, tusen möjligheter
Välkommen till Sikås, en femhundra år gammal by med gedigna gårdar och 250 hektar odlad jord.
Den samlade skogsarealen uppgår till 9000 hektar och är en betydelsefull del av näringslivet.
Sikås är ett bra exempel på levande och aktiv landsbygd, där traditionella näringar och nyskapande verksamheter
tillsammans ger livskraft. Förutom den sysselsättning som jord och skog ger, finns ett antal företag inom andra
verksamhetsfält - tillverkningsindustrier såväl som tjänste- och serviceföretag. Sikås har ett rikt föreningsliv och ett varierat
kulturellt utbud. Butiken (Sikås-Bua) är en viktig samlingspunkt, liksom församlingshemmet, hembygdsgården och föreningshuset GT.
Intressant historia - Spännande framtid - Historia - Föreningar
Sikås har ett levande och aktivt föreningsliv med ett antal sammanslutningar för olika ändamål.
Några exempel på föreningar i Sikås är:
Sikås Hantverkshusförening har sedan starten 1980 verkat för att främja företagande och aktiviteter i byn genom att tillhandahålla
lokaler i byns Hantverkshus. I dagsläget inhyser det forna mejeriet verksamheter ur vitt skilda fält; stolptillverkningsföretag,
frisör, verkstad, slöjdlokaler och älgslakteri. Tvärs över vägen finner man butik och byggvaruhandel, affärsverksamheter med
Hantverkshusföreningen som hyresvärd sedan föreningen för sex år sedan köpte fastigheten.
Föreningen är en produkt av bybors gemensamma önskan att skapa förutsättningar för
företagande, aktiviteter och liv i Sikås.
Sikås byförening bildades av och för Sikåsborna 2006, i samband med att byns samlingslokal, GT,
förvärvades av IOGT som tidigare var ägare.
GT = Gemensam Träffpinkt - är en viktig samlingslokal och mötesplats med många
användningsområden för byns föreningsaktiviteter och privata arrangemang.
SIFF (Sikås Idrotts och Fritids Förening), som nu har uppgått i byföreningen, har genom åren stått som arrangör
av en rad olika aktiviteter. Vad sägs till exempel om stövelkastning och sparktävlingar?
SIFF ansvarade bland annat för byns ishockeyrink, tennisbana och den årliga skidutflykten.
Slöjdarna, Slöjdföreningen i Sikås, har ett femtiotal medlemmar, även från grannbyarna.
Medlemmarna har god tillgång till snickerimaskiner i slöjdlokalen i Hantverkshuset.
Fornstugeföreningen: En parstuga uppförd på 1700-talet inköptes år 1937,
varpå Fornstugeföreningen bildades och hembygsgården byggdes me ideella krafter.
Byn har också uppfört en dansbana, en utescen, en nöjesskjutbana samt nya toaletter på platsen,
som i dagligt tal benämns "Parken". Vid ett par tillfällen per år arrangeras populära danser.
Här anordnas också bingo, naturstigar och somrarnas höjdpunkt "Sikåsdagarna" med Kruskalaset.
Parken fungerar även som en formidabel utomhusscen, vilket påvisades då Sikåsspelen
uppsattes under lyckade former sommaren 2005.
I skriftliga urkunder nämns Sikås först 1533, men då hade byn redan levt genom många sekler.
Säkert kan sägas att byn är femhundra år gammal, men troligtvis har Sikås snart tusenåriga anor som jordbruksby.
Ett antal rösen och ödesbölen vittnar om gångna tider. Dessa har inte fastställts i ålder med vetenskapliga metoder,
men de anses härröra från 1100-talet. Invånarantalet har varierat från tid till en annan, men då Sikås förvandlades till
stationssamhälle i början av 1900-talet, bodde närmare tusen personer i byn, som då blev en av länets största.
Järnvägens tillkomst betydde mycket för utvecklingen och föranleddes av en hård kamp mellan Sikås,
den större orten Hammerdal och grannbyn Gåxsjö.
Efter genomgående marknadsundersökningar beslutades dock att förlägga inlandsbanans sträckning från
Östersund genom Sikås med slutmålet Ulriksfors, som var banans första etapp med stickspåret
"Blindtarmen" till Hammerdal, samt ytterligare ett stickspår till Strömsund (från Ulriksfors).
Byggnationerna av Inlandsbanan påbörjades 1907 och järnvägen invigdes 1912.
Det blev ett uppsving för Sikås, som på kort tid fick flera hotell, affärer och kaféer.
Nu kom inustrialismen till byn och det gamla bondelivet utmanades på flera punkter med stora
förändringar för hela samhället som följd. Mekaniseringen av jord- och skogsbruk förändrade förutsättningarna i grunden.
Under 1950- och 1960-talen prövades de norrländska skogsbyarna hårt av rationaliseringen, som friställde arbetskraft och
i förlängningen ledde till utflyttning och urbanisering. Många byar utarmades helt på liv och växte igen.
Även i Sikås har man fått kämpa för sysselsättning och godtagbara livsvillkor på landsbygden.
Men byn lever. Här finns ett varierat näringsliv. Här finns affärer. Här finns framtidstro, engagemang och vilja att överleva
och hitta nya vägar. Det visar bland annat de företag, som på nya sätt tar fördel av landsbygdens tillgångar.
Det visar samarbetsviljan i den nya byföreningen.
Sammantaget borgar det för att Sikås tusenåriga historia kommer att leva vidare i nya tider.
Det blåser nya vindar, men i Sikås hissar man segel.
Sikås har som stationssamhälle en intressant historia.
Inlandsbanan kom till byn 1912 och med den tillväxt, utveckling och växande befolkning, vilket gjorde byn till en av
Jämtlands största under en period. Idag har Sikås ungefär 200 invånare.
Tradition och nytänkande skapar nya möjligheter som byborna gärna tar tillvara
och det gör att byn också har en spännande framtid.
Hämtat från Sikåsboken (sid. 9-10)
Bild från Sikåsboken (sid 11)
