Bondepraktikan
"Handbok om väder" för bönder.
Bondepraktikan, utgiven första gången i Tyskland år 1508,
redogjorde för konsten att sluta sig till varje månads väderlek kommande år,
utifrån vädret under de motsvarande tolv juldagarna.
År 1662 utkom en svensk översättning.
Den försvenskades av kyrkoherde Nils Klint, som lade till bl.a.
en del väderleksmärken från svensk folktradition.
Försida från 1875 års upplaga av Bondepraktikan.
Redan på omslaget berättar Bondepraktikan om sin egen förträfflighet:
" Fromme läsare köp mig nu.
Mycket förstånd lärer jag dig.
Bonde-Praktika är mitt namn.
Läs mig, det länder dig till gagn.
Det hela årsens lopp vill jag dig lära,
Varefter du dig skall regera."
Allmänt
Vår gamla "bondepraktika eller väderbok" är utan tvivel, åtminstone till namnet, bekant för de flesta.
Tillkommen efter tyska mönster var bondepraktikan under långliga tider en av vårt lands mest spridda
och omtyckta folkböcker. Innehållet utgörs till stor del av väderleksspådomar och omtykta förutsägelser
om årsväxten, av vilka många säkerligen är hämtade ur grekiska och romerska spådomsböcker,
medan andra har sin källa i medeltida munkrim om väder och vind, i stjärntydarnas skrifter o.d.
Ehuru det nu för tiden är en allmänt gängse mening att gamla märken inte längre står,
torde dock bondepraktikans profetior, som ofta grundar sig på en långvarig och nogrann iaktagelse av
naturens företeelser, ännu i dag ha sitt stora allmäna intresse.
Januari
Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg och dimma, kommer tö.
Är månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.
Dansar myggen, blir det svårt foderår. Är januari varm, blir skörden arm.
Om gräset växer i januari, blir det så mycket sämre, när det börjar växa.
Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.
Så länge lärkan sjunger före kyndesmässodagen (den 2 februari), så länge tiger hon efter denna dag.
Dimma i januari ger en våt vår.
Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondagen), blir det mycket sjukligt under året.
Åska i januari bebådar ett fruktbart år, men även storm och krig.
Är januari mild, blir februari blidare och mars blidast (Jämtland).
Så djupt som oxen trampar i januari, så djupt går torkan på sommaren.
Kallt och klart väder blir det om solen vid nedgången är rödare och klarare än vanligt
och det samtidigt blåser från norr eller nordväst.
Märkesdagar för januari
1/1. (Nyårsdagen) Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året.
Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig.
Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen. lika många dagar ska säden ligga i jorden, innan den kommer upp.
Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.
Nyårsdagens väderlek går igen i augusti månad
2/1. Vädret den dagen blir lika i september.
3/1. Vädret den dagen blir lika i oktober.
4/1. Vädret den dagen blir lika i november.
5/1. Vädret den dagen blir lika i december.
22/1. (Vincentiusdagen). Om denna dag är klar, betyder det god Årsväxt.
29/1. Solsken den dagen och det blir ett välsignat bärår.
Om "De tolv juldagarna" (25 december - 5 januari) se under december.
Februari
Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer.
Starka nordanvindar i februari bebådar Guds välsignelse i bondens lador.
Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår.
Om solen skiner tidigt i fastlagen, ska allt som sås växa frodigt.
Är myggen talrika i denna månad, ska den nästkommande utrota dem.
Ju stormigare vid kyndesmässan, desto vackrare år.
Så länge lärkan sjunger före kyndesmässan, så länge tiger hon också efter den.
Om istapparna är långa under fastlagsnatten, blir linet långt.
Torr fasta, gott år.
Märkesdagar för februari
2/2. (Kyndelsmässodagen) Snö denna dag varslar om snar sommar.
3/2. Blåser det hårt den dagen, blåser det mycket hela året.
4/2. (Ansgariusdagen) Om denna dag är regnfri, får vi ett vackert år.
6/2. (Doroteadagen) Vid Doroteatiden faller den mesta snön.
20/2. Mellan den 20 och 28 infaller de s.k. "järndagarna" med sträng kyla.
22/2. (S:t Peders dag) Om det fryser S:t Peders natt kan du vänta dig frost i 30 dagar.
24/2. (Mattiasdagen) Storm på denna dag gör sjöarna rena.
Mars
På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö i maj.
Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21 mars) är vanligen stormiga.
Så mycket dimma i mars, så mycket regn vid midsommartiden.
Regn i mars ger även regn i juli.
Så mycket dagg, som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter påsk och i september.
Om göken gal, storken bygger och viltgåsen kommer i mars, kan man hoppas på en vacker vår.
Vad mars inte vill, vill säkert april.
Är mars trogen vid plogen, håller april honom åter still.
Mars snö gör frukter ve.
Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom är helbra.
I början och slutet serverar mars sitt gift.
Märkesdagar för mars
1/3. Om åskan bullrar denna dag måste man räkna med en sträng och lång vinter med snö ända in i maj.
7/3. Om Perpetua sig visar grön, blir våren ljuvlig och skön.
9/3. (Fyrtio martyrers dag) Sådan väderleken är denna dag, sådan fortfar den att vara i 40 dagar.
12/3. Är det dåligt väder blir det ingen mera frost.
13/3. (Gregoriusdagen) Är vädret hyggligt blir det en kort vår.
17/3. (Gertruddagen) Vårens första dag.
19/3. (Josefdagen) Om denna dag är klar och vacker, får vi ett fruktbart år.
21/3. (Benediktusdagen) Regn denna dag bådar mycket våt vår.
25/3. (Maria Bebådelsedag eller Vårfrudagen) Är vädret klart och skönt lovar det ett gott år.
Fryser det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.
Om palmsöndagen, långfedagen och påskdagen se under april.
April
Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen i denna månad,
kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen.
Om april blåser i sitt horn, så blir det en god skörd av korn.
Mars torr, april våt och maj kall fyller bondens lador all, men april torr och ren är bonden till stort men.
April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.
En torr april är inte vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är så gott som fåragö.
På en våt april följer en torr juni.
Klart månsken i april skadar fruktblommorna.
Om tordyveln i den första vårtiden har löss under hakan, då är denna tid den bästa för att bruka jorden.
Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar,
men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att vänta.
April är något opålitlig.
Märkesdagar för april
(Palmsöndagen) Är det klart väder denna dag, får kornet god växt det året.
(Långfredagen) Regnar det på denna dag, har man att vänta en torr sommar.
(Påskdagen) Om denna är regnig, blir det litet foder, men är den klar blir det gott bete och mycket smör.
Maj
Om det regnar mycket i maj, blir det litet regn i september och tvärtom.
Dagg och kyla om aftnarna bringar ett gott foderår.
Åska i denna månad betyder inte gott år.
Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna.
En varm maj göder kyrkogården.
En bisvärm i maj är lika mycket värd som ett lass hö.
Våt pingst gör en fet jul, men pingstdagsregn är sällan gott.
På våt maj följer en torr juni.
Majregn i håret, då växer det hela året.
Om taken droppar i maj blir det ingen snö före nyår.
Fryser det på natten till 1 maj är det bäst att räkna med en sval vår och kalla sommarnätter (Jämtland).
Märkesdagar för maj
1/5. (Philippusdagen) Tre nätter före denna dag och de tre närmaste efteråt utgör tillsammans med Philippus' natt
de s.k. "Ludde nätter", vilka sålunda är sju. Hörs åska då, blir det ett fruktbart och gott år.
3/5. Vänta aldrig något gott väder förrän korsmässekölden har kommit ner.
13/5. (Servatiusdagen) Efter denna dag får man varken snö eller frost.
18/5. (Eriksmässan) "Om Erik kommer med ax, så kommer Olle (den 29 juli) med kaka.
21/5. Om solen skiner på St. Helens dag (Konstantin) blir årsväxten god.
Men regnar det blir skörden dålig av all väta.
21/5. Enligt den gamla Bondepraktikan har nu sommaren anlänt.
24/5. Rogaius, lyss på den ljuva näktergal, hur ljuvligt han sjunger i buske och dal.
25/5. (Urbanusdagen) På denna dag väntas storm och oväder.
Om inte all höstråg gått i ax Urbanus' dag, blir det ett hårt år.
Juni
Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar.
Åska i denna månad bådar en regnig sommar, men en rik skörd.
Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.
Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt,
blir även december sådan.
Regn midsommartiden är alltid långvarigt. Bed om regn före midsommar,
efteråt kommer det nog din bön förutan.
Sådan väderleken är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21 juni),
sådan blir den ända till Mikaeli (den 29 september).
Märkesdagar för juni
(Trefaldighetssöndagen) Är vädret klart på denna dag, betyder det ett gott år.
8/6. (Salomondagen) Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.
15/6. (Vitusdagen) Denna dag medför vanligen regn.
24/6. (Johannes döparens dag) Ju mer det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året.
Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.
Juli
Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.
Vad juli och augusti inte kokar kan september inte steka.
Åska i denna månad bebådar gott kornår men stor sjuklighet bland kreaturen.
Juli motsvara i fråga om väderleken januari.
Den vecka i juli, som både i gamla och nya almanackan börjar med Fredrik och Slutar med Kristina,
kallas som bekant, "fruntimmersveckan" och brukar i allmänhet vara regnig.
Kallas också "pissveckan".
I denna månad går "hunddagarna" (rötmånaden).
Märkesdagar för juli
2/7. (Marie besök) Sådant vädret är på denna dag, fortfor det att vara i 40 dagar därefter.
20/7. (Margaretadagen) Regn på denna dag tycker lantfolket inte om, enär man då väntar svår bärgning
och nötterna skadas. Det heter skämtsamt: "Greta väter i nöten".
22/7. (Magdalenadagen) Magdalena gråter gärna.
23/7. (Emmadagen) Är dagen klar och varm men ej kvalmig lovar ett gott år.
25/7. (Jakobsdagen) Om denna dag är varm och klar bådar en kall jul.
27/7. (Sjusovardagen) Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor.
Augusti
Vindarna i denna månad är förgängliga, åska och regnväder vanliga.
Nordanvind i augusti medför stadig väderlek.
Vad augusti inte kokar, lämnar september ostekt.
Är den första augustiveckan varm blir vintern längre vit.
Finns det rikligt med storblommiga tistlar blir det en behaglig höst.
Märkesdagar för augusti
10/8. (Laurentiusdagen) Är denna dag vacker betyder god höst.
15/8. (Vårfrudagen) Om solen skiner klart denna dag, blir den påföljande veckan regnfri.
24/8. (Bartolomeusdagen) Är dagen klar bådar vacker höst.
September
Oväder i senare hälften av september följs nästan alltid av starka stormar.
Våt september ger torr oktober.
Dimma på aftonen betyder regn på natten.
Faller löven tidigt från träden, kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder.
Sena blommor i trädgårdarna bådar vacker höst och lindrig vinter.
Efter en rik hummelskörd blir det stark vinter och gott skördeår.
När björkar och pilar länge behåller sitt löv grönt uppe i toppen,
medan de tidigt fäller det på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter och god vår.
Oväder i september varslar om mycket snö i februari och mars samt god skörd.
Åska i denna månad bådar ett fruktbart år.
Märkesdagar för september
1/9. (Egidiusdagen) Sådan väderleken är denna dag, sådan blir den över huvud taget hela månaden.
Oktober
Mycket frost och snö i oktober bådar milt väder i januari.
Oväder i oktober låter vänta en ostadig vinter.
Att träden blommar ännu en gång är tecken till en lindrig vinter.
Sitter löven ännu kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att vänta
ävensom mycket mask nästa sommar.
Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
Om levern på den s.k. lövgäddan är bred åt gallblåsan till, men framtill spetsig,
står en sträng vinter för dörren.
Gröngölingen förutsäger väderleken cirka tre dygn i förväg. Har han ett långt, entonigt läte,
blir det vackert väder; ropar han starkt, blir det regn och oväder, kommer han in i husen
och skriker, blir det än värre.
Då sidensvansen börjar visa sig, kan man vara säker på, att frost och snö ej längre uteblir.
Domherrens ankomst är ett tydligt tecken till köld och oftast även till snö.
Oktober varm, februari kall.
Åska i oktober varslar om storm och oväder.
Märkesdagar för oktober
7/10. Den första vinterdagen.
14/10. Detta datum har av ålder kallats för "vinternatten".
16/10. (Gallusdagen) Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.
November
Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år.
En sträng och långvarig vinter inträffar, om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit
ovanligt kalla, om fjäderfän blivit feta höstetiden, om november har torr väderlek utan frost samt
om löven i denna månad ännu inte fallit av träden.
När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mer snö än köld, är det åter vitt,
bebådas mer köld än snö.
Märkesdagar för november
1/11. (Allhelgonadagen) Enligt gamla bondepraktikan ska man denna dag skära ett spån av en växande ek eller bok,
är spånet torrt, bådar det en varm vinter, är det fuktigt, blir vintern däremot kall.
10/11. (Mårten Luthers dag) Inträffar denna på en fredag, kommer fodret det året att föga förslå.
11/11. (Mårten biskops dag) Är det på "Mårten biskop" mulet dygnet om, blir det en ostadig vinter.
12/11. (Maria offerdag - Heliodorus) Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.
25/11. (Katarinadagen) "Katarinavinter" blir ej långvarig.
December
Kall december med mycket snö lovar gott år.
Åska i denna månad bådar storm och regn.
Om det är kallt i månadens början och slut, men milt väder i dess mitt, följer en långvarig vinter.
På snöår följer rikt år, mycket snö betyder mycket hö.
En ensam skata förkunnar elakt väder.
Grön jul, vit påsk (en vårlik jul bebådar en vinterlik påsk).
Om juldagen inträffar vid nymåne, blir det ett gott år, enligt minnesversen
"Om juledag i nyet månde komma, får vi ett gott år oss till fromma."
Ju närmare nytändningen kommer advent, desto sämre år bådar det.
En våt jul gör tomma visthus och tomma fat.
Är vädret vid jul milt, varar vanligtvis kölden in på våren.
Märkesdagar för december
6/12. (Nikolausdagen) Denna dags väder brukar utvisa hela månadens väderlek.
20/12. (Jakobsdagen) Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek, som ska råda före jul,
medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen, kan man vänta stark köld,
regnar det, blir det värme och nederbörd.
Julaftonen och juldagen.
En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett går år, varemot regn är ett dåligt tecken.
Även blåst, i synnerhet nordan, under denna tid anses båda gott för äringen.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder,
god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar,
torr och varm höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man god vinter, blåsig vår, god sommar och höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.
Infaller den slutligen på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår,
god sommar, torr höst och dyr tid.
De tolv juldagarna (den 25 december - 5 januari). Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek
kunna sluta sig till väderleken under hela det kommande året.
Sådant vädret är på juldagen, sådant blir det också i januari, sådant det är den 26 december, så blir det i februari osv.